..fick jag förresten en utskällning av en tant i päls (som om inte den borde vara nog för mig att skälla ut henne).
Jag tillbringade alltså julaftonskvällen och natten i taxin tillsammans med James Brown, Dean Martin och Sufjan Stevens. Det var på det hela taget en mycket angenäm kväll som inkluderade en surrealistisk upplevelse när en labrador som inte ville sitta i min baklucka helt enkelt strosade iväg i sakta mak, utan att matte eller husse förmådde att göra något åt det. Sistnämnde muttrade om och om igen med skön jugge-accent (jag jobbar på ett företag ägt av alla sorters ex-jugoslaver, så jag börjar kunna de olika varianterna)”det är julafton, vad ska man göra!?”. Hunden gick iväg och paret fick skjuta upp hemresan på obestämd framtid.
Kvällens höjdpunkt ur taxihistoria-synpunkt var annars körningen till Alingsås. Där befann sig en stor familj som tillsammans gick till kyrkan för att höra en bekant spela. Väl där upptäckte de att samtliga närvarande vuxna hade överlåtit åt den mystiske “någon annan” att ta med en nyckel till huset. Och enda reservnyckeln fanns 65km därifrån. Som tur var fanns det ett varmt vardagsrum att låna hos grannen, och en ung familjemedlem som inte hade något emot att tillbringa julafton med att lifta med prästen in till Göteborg och sedan ta en taxi tillbaka.
Men så kom vi till den där kvinnan i päls. De lät mig stå och vänta en stund innan de kom ut, så jag hade hunnit plocka fram tidningen. Medan jag vek ihop den noterade jag att det unga paret som följde henne hade ett par påsar med sig. Tre sekunder senare bankade någon häftigt på bilen, jag tittade förvånat upp och kvinnan öppnade dörren:
- Här sitter du och ser ut som om du trillat ner från månen!
- Ja, någon bankar på min bil.
- Ja, är det så konstigt? De kanske förväntar sig lite service!?
Det krävs mer än en tjurig kvinna för att få mig att resa på mig efter en sån där kommentar. Så jag satt kvar och fick tack vare det smaka på en rätt lång och nedlåtande salva om hur nonchalant och okunnig jag var (givetvis referade hon, som alla missnöjda kunder, till att hon åker med det här bolaget mycket ofta)som inte genast skuttat ur bilen och öppnat bakluckan när jag såg att mina kunder hade en påse med sig. Vad hade jag till exempel gjort om det kommit en gammal dam som inte klarat öppna bakluckan själv?
Då hade jag förmodligen klivit ur bilen och hållit upp dörren för henne. Sånt är roligt, med människor som har ett verkligt behov av det och inte bara behöver känslan av att få köpa en undergiven tjänare för en stund.
♥ (ironiskt)
Sedan dess har jag i princip suttit fast. Jag och mina kursare fick med oss en hemtenta och ett projektarbete hem över jul, så jag har varit som paralyserad av tvånget att vara ledig för att det är jul och att inte ta allt för lätt på denna ledighet, för att jag egentligen borde göra något jag inte vill
Idag har vi dock äntligen firat den där mystiska “trettondagen”, så nu kanske den märkliga stämningen släpper lite. God fortsättning på det nya året!