- Är du arg, eller?
- Vem, jag?
Aj då, syns det så väl att jag tänker “neeej” när fyra vingliga flickor i högklackat vandrar mot bilen? Och jag som hade föresatt mig att vara en extra leende version av mig själv idag (för att undvika grälsituationer som den igår). Jag får skärpa mig lite, tänker jag och ler stort.
- Vad heter du, då?
- Tomas.
- Har du nå’ party i den här bilen då, Tomas? (taxikundslang för: partymusik, oftast i betydelsen Radio NRJ)
Jag väljer att missförstå hänvisningen till musik och svarar.
- Nej.
Reaktionen är som väntat ett storögt
- Va? Har du inge’ party, Tomas? Varför inte det då?
- För att jag är på jobbet?
- OK. Kom igen tjejer, säger en av dem. Vi frågar ut taxichauffören istället!
Också en vanlig lek. Som jag inte orkar med.
- Nej, snälla, kan ni inte sjunga nåt?
Och då gjorde de faktiskt det. Ebba Gröns Die Mauer, av alla sånger. Och det blev en väldigt angenäm resa.
Det påminner mig om en period för några år sedan, då jag hade som standard att erbjuda glada gäng lägre taxa om de sjöng hela vägen. Kanske skulle införa det igen.
