En judisk och en palestinsk taxichaufför berättar om sin tillvaro i ett kort reportage för BBC.

I rusningstrafik har Mexiko City  har redan bussar och spårvagnar avsedda för endast kvinnor. Nu har staden Pueblo även fått en liten flotta med 35 taxibilar som endast är till för kvinnor. I grund och botten en mycket bra idé, som säkert skulle få positivt mottagande även här i Göteborg, med tanke på alla historier man hör om både hisknande övergrepp och simpla snuskgubbar.

http://www.crazytaxigames.net/

Snubblade över en artikel om företaget Pedicab i Colorado, som tillverkar Rickshaws i olika utföranden. Det verkar som om de fått rätt god spridning på sina cyklar, och ringcentraler dyker upp på lite olika håll. I Denver, till exempel, finns ett företag med 40 cyklar (det vill säga lika stort som det företag jag själv arbetar för). I New York ska det finnas runt 220 cyklar, vilket staden numera upplever som ett problem.

I Göteborg har jag hittills sett en rickshaw, under en säsong för några år sedan. Den fraktade välförfriskade damer från Kungsportsplatsen till Avenyn och de såg alltid ut att vara väldigt väl medvetna om att alla stirrade på dem.

På måndag inleds rättegången mot två taxichaufförer som ska ha kidnappat en av sina kunder, en ung kvinna, och våldtagit henne. Den ene av dem erkänner att han haft sex med kvinnan men påstår att hon var med på det (japp: han hävdar att hon frivilligt följde med två taxichaufförer ut i skogen och hade sex i baksätet av en bil hellre än att åka hem). Artikeln på gp.se försäkrar oss dock om att det inte var fråga om förare från något större bolag, utan “så kallade friåkare”.

Det var en lugn tisdagkväll. Nattradion försökte döda mig med dålig musik men misslyckades. Kunderna var sådana vi vill ha, de som åkt förut och själv jobbar i tjänstesektorn. Men de var för få.

Polisen hade något på gång ett tag. Det samlades tre piketer utanför saluhallen tidigt på kvällen. Eftersom det varken var fotboll eller första maj får man anta att det hade något att göra med Alliansens “enorma parad” genom stan. Själv såg jag ingenting av den förutom en liten tönt i alliansens gul-röda (redan i färgerna påpekar de själva att de ljuger…) som jag körde hem senare på kvällen. Jag orkade inte säga ett ljud till honom, trots att han frågade mig om det är “mycket att göra ikväll?”. Förlåt.

Som synes ovan blev det dock en lugn natt även för polisen, som kunde ta sig friheten att lämna gatorna åt sig själva till förmån för en stor doughnut-gathering på Preem vid Ullevi. Hela sju bilar med poliser hade lyckats packa sig in där när jag kom. Jag letade efter min gamla vän med PK-remsan bland alla bistra miner och maktfullkomliga uniformer, men han verkade vara ledig denna kväll.

Werner Herzog, som för övrigt av självaste Nicolas Sarko(fa)gozy valts ut att belönas med Officier dans l’ordre de la Légion d’honnoeur (ung. Franska främlingslegionens officersorden – enligt Herzogs hemsida “in recognition of Werner Herzog’s long and close connection with France and the French cinema) berättar i filmen nedan om sitt senaste filmprojekt: en 3D-dokumentär om grottmålningarna i Chauvet-Pont-d’Arc.

(Via Kulturnytt)

Ju mer tiden går sedan jag såg den oscarsvninnande dokumentären The Cove (Louie Psihoyos, 2009) desto mindre tycker jag egentligen om den. Att så lite som ett dygns distans ska räcka till för att få mig från rekommendationslusta till allmänt neggande angående en film är förstås en smula alarmerande. Det antyder att filmmakarna använder sig av en hel del känslomässiga tricks för att få mig på båten. Dessutom får det mig att tvivla på mitt eget omdöme (för en stund så svalde jag det ju). Och det får mig i förlängningen att undra var jag egentligen står.

Dagen efter att jag kom ut som p-vaktsföraktare  skrev Abraham Staifo i sin ledarkrönika i gp om andra exempel på göteborgs parkeringsvakters felutbildning och attitydproblem. Och det bisarra faktum att man i just parkeringsärenden alltid är skyldig till motsatsen bevisats. Rätt ovanligt i svensk lagstiftning i övrigt.

Samma dag ringde mitt ex och berättade att något klantarsel till p-lisa hade råkat förbise det faktum att det sitter ett gigantiskt handikapp-parkeringstillstånd i hennes vindruta. Därför blev hon bötfälld.

Men hon har ju beviset, så det är väl inga problem, eller hur? Nej. Nu behöver hon bara skaffa ett vittne som skriver under på att tillståndet verkligen satt där, skriva en anmälan, betala böterna och sen vänta på att få tillbaka pengarna när ärendet är behandlat. Inga problem. Vad skulle hon annars göra med sin tid? Och vem vill inte låna ut lite pengar räntefritt till kommunen emellanåt?

Någon som undrat vad som hänt på Sri Lanka sedan de Tamilska tigrarna (LTTE) officiellt lade ner vapnen i maj i år och regeringens armé vägrade ge hjälparbetare och journalister tillgång till sina “säkerhetszoner”?

Jag med. Sri Lanka har nästan helt försvunnit från nyhetskartan sedan dess. Här är något av det lilla som skrivits på sistone.

En av de mest rutinerade ledarna för LTTE, Selvarasa Pathmanathan, greps för några veckor sedan i ett östasiatiskt land och har lämnats ut till Sri Lanka, som därmed hoppas kunna förstöra det sista av LTTE’s internationella förgreningar och ekonomiska struktur. Försvarsministeriet uppmanar alla länder som är seriösa i kampen mot terrorismen att överlämna eventuella LTTE-medlemmar och/eller tillgånger.

Den lankesiska regeringen har anklagat en Bollywood-stjärna för att delvis tjäna sitt uppehälle med “blood money” från LTTE.

Dessutom berättas det här både om att regeringsarmen drastiskt har utökat sitt manskap sedan de vann kriget och att de drygt 250000 som då befann sig på flykt och/eller i regeringens speciella läger fortfarande är kvar där.