Dagen efter att jag kom ut som p-vaktsföraktare skrev Abraham Staifo i sin ledarkrönika i gp om andra exempel på göteborgs parkeringsvakters felutbildning och attitydproblem. Och det bisarra faktum att man i just parkeringsärenden alltid är skyldig till motsatsen bevisats. Rätt ovanligt i svensk lagstiftning i övrigt.
Samma dag ringde mitt ex och berättade att något klantarsel till p-lisa hade råkat förbise det faktum att det sitter ett gigantiskt handikapp-parkeringstillstånd i hennes vindruta. Därför blev hon bötfälld.
Men hon har ju beviset, så det är väl inga problem, eller hur? Nej. Nu behöver hon bara skaffa ett vittne som skriver under på att tillståndet verkligen satt där, skriva en anmälan, betala böterna och sen vänta på att få tillbaka pengarna när ärendet är behandlat. Inga problem. Vad skulle hon annars göra med sin tid? Och vem vill inte låna ut lite pengar räntefritt till kommunen emellanåt?
Tags: p-vakter
Posted in Uncategorized | Comments (0)
på att Göteborgs parkeringsvakter lider av ett allt större mindervärdeskomplex:
* De har fått blåljusliknande lampor som de använder till att blinka taxichaufförer (som stannat lite olämpligt för att skicka ett sms) i ansiktet med. När man tittar upp stirrar de på en som om man vore avskum. I det läget vill de ha batonger. Det är jag helt säker på.
* De har börjat bemöda sig med att trakassera taxichaufförer som felparkerar för att ta upp eller släppa av folk. Under alla mina år som chaufför har jag överlevt på den enkla minnesregeln att a) på dagen följer man trafikreglerna, för det är verkligen bra med trafikregler när det verkligen finns trafik och b) på natten gör man det som inte ställer till det för någon annan, inte skapar några olyckor och man ger fan i att ställa sig i vägen för andra.
Men sist jag lite snabbt stannade i hörnet av den just då helt icke-trafikerade korsningen Engelbrektsgatan/Chalmersgatan (närmare tre på natten) för att släppa av kunder kom det minsann en liten p-vakt glidande i sin Toyota och blängde menande på mig. Jag blängde oskyldigt tillbaka och trodde att saken var ur världen när hon for iväg. Men icke: hon åkte ett varv runt kvarteret och såg mycket pedagogiskt till att göra den icke-trafikerade korsningen trafikerad!
Och jag lovar: den tjejen önskade sig just då att hon körde något mycket tuffare än sin pruttiga Prius.
Två tecken på att jag har en dålig relation till p-vakter:
* Ovanstående text.
* När jag berättar om att min privata bil (den blå sötnosen Goethe) blev såld och mordbränd inom loppet av ett dygn nyligen är alltid den första fördelen jag tar upp med min bilfrihet att jag spar minst 400kr i månaden bara på uteblivna p-böter.
Tags: p-vakter
Posted in Taxi | Comments (1)
