Att han kan regissera Wagner i Bayreuth, hollywood-divor på deras hemmaplan och skogstokiga excentriker ute i djungeln vet vi redan. Att han tål att tillreda och äta sin egen känga, eller själv bli regisserad av något så obehagligt som Harmony Korine likaså. Och hans förmåga att slita in verkligheten i sina spelfilmer men göra sig till herre och domptör över densamma i sina dokumentärer är förstås fullständigt unik men… klarar han av att spela en plastpåse?

Du som vill se Werner Herzog försöka, kan här se honom göra voice over till en sådan i Plastic Bag av Ramin Bahrani. Den vackra musiken i bakgrunden är signerad av självaste Kjartan Sveinsson, keyboardist i Sigur Rós (Werner Herzog i ett närmare samarbete med Sigur Rós? Tanken är svindlande).

Werner Herzog, som för övrigt av självaste Nicolas Sarko(fa)gozy valts ut att belönas med Officier dans l’ordre de la Légion d’honnoeur (ung. Franska främlingslegionens officersorden – enligt Herzogs hemsida “in recognition of Werner Herzog’s long and close connection with France and the French cinema) berättar i filmen nedan om sitt senaste filmprojekt: en 3D-dokumentär om grottmålningarna i Chauvet-Pont-d’Arc.

(Via Kulturnytt)

Jag blir inte riktigt klok på konflikten kring Werner Herzogs nya film. Kanske är det personligt – för att jag önskar mig att just dessa två, av alla regissörer på jorden, inte skulle börja tjafsa med varandra. Hade inte, till exempel, Richard Hobert och Colin Nutley kunnat slå ihjäl varandra istället?

Abel Ferraras Bad Lieutenant är en fantastisk liten film. En gammal favorit där Harvey Keitel (var har han tagit vägen, då?) inte sparade varken svett eller blod för att ge den nedåtgående spiralen ett nytt ansikte. Ferrara skrev den för övrigt tillsammans med Zoë Lund, som spelade hämndängeln i Ms. 45.

När så Werner Herzog offentliggjorde att han höll på med inspelningen av Bad Lieutenant: Port of Call New Orleans blev Ferrara allt annat än fötjust. Att göra en remake på hans film är att stjäla hans idéer: “He can die in hell. I hate these people – they suck.”

Herzog svarade, med sin vanliga känsla för själviscensättning, att han inte har sett Abel Ferraris (sic!) Bad Lieutenant och inte ens visste vem den personen var, utan främst hade tagit jobbet för att provocera Nicholas Cage. Rättighetsinnehavarna till Bad Lieutenant ämnar göra en franchise, likt James Bond, av den korrupte snuten, menade han. Därav relokaliseringen och den nya filmens fulla titel Bad Lieutenant: Port of Call New Orleans.

Hans egen film handlade inte, som Ferraras om “the burden of guilt” utan snarare om “the bliss of evil”.

Werner Herzog är och förblir: The King of Press Conferences.

Hela projektet verkar dock onekligen vara lite fånigt, och jag kan förstå Ferraras irritation. Nicholas Cage är dömd att tramsa sönder den här odödliggjorda karaktären, och bara hans lön i sig sägs vara lika stor som hela produktionskostnaden för Ferraras film.

Å andra sidan har jag aldrig någonsin sett en Herzog-film som är helt ointressant, så det ska ändå bli rätt spännande att se resultatet av allt detta ordkrigande. Och av trailern att döma kan det bli rätt roligt. Den ser inte ut att ha särskilt mycket med Bad Lieutenant att skaffa, storyline-mässigt. Snarare Wild at Heart, egentligen.